min uppkäftig datum med warnie

När jag tänker såhär blir det inte svårt att vara den där klippan!
Det är väldigt enkelt att föra in det i vardagen.Barn, även små sådana, kan hålla nycklar, låsa dörrar, tända lampor, skrapa bilrutor, hålla ordning på handlingslistor, räcka skruvar.Det handlar om sammanhållning.Att vi som familj HJÄLPS ÅT, att vi behöver varandra för att livet blir enklare och lättare.Jag har nu fått lite klarhet i det här med råd och stöd och deras eventuella utredningar och det ska inte vara några som helst problem.Hon är såpass stor att hon vet vad som är riktiga saker, som är betydelsefulla.Vi vuxna mår dåligt av att vara arbetslösa.Jag vet inte om det här tankesättet hjälper dig, men jag är oerhört fascinerad av det vi kallar trots.Att ifrågasätta världen, det är ju den egenskapen som vi har som fört oss dit vi är idag!
De behöver få vara delaktiga och behövas.
Och dessutom kan de en massa saker, lär sig snabbt som vinden, om vi bara visar hur man gör.
(Och typ 3-års och 6-års också).Om ni bara börjar se på henne som en del i vardagen, behöver henne, mer än att hon ska "hjälpa till lite så kommer hon bli stabilare.Den enda kampen vi har, är att vi tillsammans ska hjälpas.Sätt in en "kur" med delaktighet.Jag kommer följa tråden, men har lite si och sådär med internet just kenya prostitution in saudi arabia nu, så jag vet inte helt hundra när jag kan svara igen.Och om ni tror att det är för svårt, visa henne, för ni kommer bli överraskade av vad hon kan!Ifrågasättandet är en häftig grej vi alla föds med.Och då krisar vi och ifrågasätter.Jag behöver inte vinna över barnet, därför att det inte är nån kamp.Jag ska ju bara, med min erfarenhet, hjälpa och stötta barnet genom en liten kris, så att barnet kommer ut på andra sidan och har utvecklats!Och under vissa perioder försöker vi lära oss behärska världen ännu mer.Du har redan fått fina svar av Ewa och miniz, och jag kan bara hålla med!Man behöver bara tänka om lite.


[L_RANDNUM-10-999]